in Strategi

Hur vi hanterar familjens ekonomi

Reading Time: 5 minutes

En del lägger upp en budget, och sedan försöker hålla denna för att kunna spara så mycket som möjligt, eller helt enkelt bara för att hålla nere sitt slentrianslösande. Det gör inte jag. Dels för att jag tycker det tar lite för mycket tid och energi, men också för att jag inte tycker att det behövs. Däremot har jag stenkoll på pengar som kommer in och ut från familjens olika konton, och vi har många sådana. Men något jag gör varje månad är att skriva upp alla våra utgifter, då får jag en överblick över hur mycket vi spenderat, och då jag gör detta varje månad så får jag ett hum om ifall en månad varit i det dyrare eller billigare laget.

Något vi alltid gör innan allt sparande är dock att betala alla räkningar. Den 25:e går jag igenom allt, och betalar. Resten av pengarna delas upp enligt nedan.

Kreditkort

Vi har ett kreditkonto som vi båda står som ägare till, där vi har varsitt kreditkort kopplat. Detta konton använder vi för alla gemensamma utgifter. Dvs all mat vi handlar, kläder vi köper till dottern, eller inredning till bostaden. Fördelen med att ha ett kreditkort är att vi slipper ”lägga ut” för gemensamma kostnader, swisha runt, eller gå igenom vem som betalat vad under månaden. Vi har även en nödlösning om vi behöver pengar (har aldrig hänt) då det är räntefritt de första 60 dagarna. Sedan får vi inte glömma bonusen heller. Idag har vi en bonus på 1% på allt vi handlar som läggs till en pott på vårt konto. När vi vill använda potten loggar vi in på portalen, och trycker på knappen ”använd pott” så dras potten av från vår kreditskuld. Hittills har vi aldrig gjort det, och idag har vi ca 4000 kr i potten. 4000 gratis pengar att lyxa till det med. För att undvika räntor eller skulder betalar vi hela kreditskulden den 25:e varje månad. Så den 26:e har vi 0 kr i kreditskuld och börjar om.

Listan med nackdelar kring kreditkort kan göras lång, men har man disciplin är de irrelevanta. För oss fungerar detta hur bra som helst.

Att separera i olika lådor

Vi har konton för buffertsparande, bostadssparande, likvider till börsen, periodsbetalningar (återkommer till detta begrepp längre ner), privat buffertsparande osv. För mig är det en trygg och bra strategi att separera pengar i olika ”lådor” då jag får en bra överblick och kan lätt följa flödet av in- och ut.

Buffertkonto: 2-3 månadslöner i netto. Denna ska aldrig någonsin röras utom i extremfall. Om vi inte klarar månadens utgifter, om vi behöver fixa en bil som rasat, eller liknande så kommer denna agera superhjälte. Men i övrigt ska den bara sitta och vänta på sin tid i rampljuset.

Bostadskonto: Här lägger vi sporadiskt lite pengar varje månad upp tills vi nått ett visst belopp. Säg 0.5-1 nettolön. Dessa ska användas när vi behöver köpa nya saker till bostaden, så som en ny soffa, TV, eller alla komponenter jag ”behöver” för att koppla upp ett smart hem till min telefon.

Likviditetskonto: Majoriteten av sparandet hamnar i ovan två konton tills dessa nått sina mål. Om vi kan behålla dessa konton på sina mål kommer vi vara välrustade för att ta hand om alla eventuella kostnader som kan dyka upp. Sen måste vi inte lägga alla pengar där tills vi nått målen, om vi har 10 000 kr att spara kanske vi lägger 7000 kr på dessa konton, och 3000 kr på likviditetskontot. Man måste faktiskt köpa lite aktier också eftersom det är så roligt.

Privat buffertkonto: Varje månad delar vi in överskottspengar efter alla räkningar i dessa olika konton. Men vi tar också en del vardera att göra vad vi vill med. Det varierar en del, men vi försöker ligga på minst 1000 kr vardera. Överskottet av detta när månaden är slut lägger jag på mitt privata buffertkonto. Detta är till för konsumtion i form av en ny jacka, prylar, eller något annat. Oftast blir det aktier i en privat portfölj dock.

Periodsbetalningskonto: Detta är det mest intressanta kontot då jag aldrig stött på någon som gör detta. Alla räkningar under året som är mer sällsynta, så som helårs, halvårs, – eller kvartalsvisa räkningar lägger vi undan pengar för varje månad. Jag har lagt ihop summan för alla dessa räkningar (CSN, försäkringar, radiotjänst etc) och sedan delat med 12. Kvar blir summan vi ska lägga undan för att slippa ta en ekonomisk smäll den månaden en sån här räkning ska betalas. Exempelvis har vi en kattförsäkring på 2000 kr som ska betalas i december som är en väldigt otacksam månad att ha extra utgifter på. Men det ligger redan undanlagt på detta kontot vilket innebär att vi aldrig får en smäll mot ekonomin. Vi tar helt enkelt mindre smällar varje månad istället.

Det är lite långsamt att sätta upp dock, för oftast är dessa räkningar lite spridda över året vilket innebär att när man bestämmer sig för att börja med ett sånt här konto så måste man ”spara ikapp” för de månader man missat sen man betalade varje respektive räkning sist. Dvs om det är oktober nu och vi betalade kattförsäkringen i december förra året, då måste vi spara ikapp 2000 kr / 12 * 10 = ca 1670 kr nu i oktober. Annars har vi inte råd att täcka kattförsäkringen i december. Men efter vi är ikapp så lägger vi då undan 2000 kr / 12 = ca 170kr per månad. Detta behöver man göra för alla periodiska räkningar, vilket kan ta ett par månader. Men när det väl är gjort är det fruktansvärt skönt att ta mindre smällar varje månad istället för större smällar enstaka månader som man dessutom ofta glömmer bort.

När jag tittar på våra periodiska räkningar ser jag att flera av dessa kommer september till februari, vilket innebär att alla dessa månader hade vi annars haft extra utgifter som kan variera mellan 600-2000kr, och dessutom flera på en och samma månad. Väldigt ovisst och osäkert – vilket jag hatar. Jag lägger hellre undan samma summa varje månad och vet att jag då kan täcka alla såna här räkningar utan att behöva öppna månadsportmonnän.

Write a Comment

Comment